Min hjärna går inte att stänga av.
Vad är det med mig?
Jag har alltid sagt att det inte är någon idé att älta saker. Att det inte finns någon mening med att lägga energi på sånt man inte kan förändra. Man ska bara slå av hjärnan eller tänka på annat om jobbiga tankar och funderingar dyker upp. Speciellt när man ska sova.
Vad fan håller jag på med nu då?!
När barnen har somnat så ligger jag här och funderar och dividerar med mig själv. Jag klurar på saker som jag inte kan påverka och jag blir snart knäpp!
Igår låg jag vaken till 23 och bara tänkte.
Varför hackar man bort bladen på en purjolök? Vad är det egentligen som bestämmer färgen på äpplena? Vad är det som gör dom gröna eller röda?
Vem är Katie?
Varför blir inte Polly större?
Heter det växa-säng eller växar-säng?
Fattar ni?
Jag har aldrig ens kunnat ha så här mycket tankar i huvudet tidigare. ALDRIG! Varför går det nu?
Jag har börjat ha ångest i bland också. Första gången var då Estelle blev så sjuk så jag trodde att jag skulle måsta åka med henne till Sunderbyn. Jag kunde inte vara stilla för det kröp under hunden på mig så fort jag satte mig ner. Det började nästan ringa i öronen och jag svettades. Fy fan vad jag svettades!
Varje morgon när jag vaknar är jag dyngsur i svett. Jag har börjat sova oroligt trots att det är nästan kallt i sovrummet. Jag brukar drömma mardrömmar om det blir för varmt så nu har vi aldrig igång någon värme och nu får sovrumsdörren stå öppen. Men ÄNDÅ svettas jag och ändå drömmer jag mardrömmar.
Livet är det inget fel på. Det är bra mellan mig och Linus, vi är friska & relativt pigga så vad är det som påverkar mig så mycket?
Jag har en inre stress men det här jag haft länge nu.
En stress som jag inte vet vad den beror på och hittills har jag haft den rätt bra under kontroll. Det kanske är den som spökar i alla fall.
Eller så är det Katie. Vem hon nu än är..
