Hon hade rätt
Förra veckan var jag till min kurator Erica. Vi pratade om att jag kände mig sjukligt trött och hon frågade mig hur många timmar jag sover varje natt.
Saken är den att jag ofta klagar på att jag är trött utan att reflektera över vad anledningen är. När man har små barn är sömnbrist så naturligt att man aldrig tänker på det.
Hur som helst. Barnen har denna veckan sovit otroligt bra. Alfred sover alltid hela nätter och Estelle har bara vaknat en enda gång under natten och då har jag bara gett henne flaskan, sen har hon somnat om.
Så vad vi kom fram till, jag och Erica, var att jag sover för mycket när jag har barnen själv. 9 av 10 gånger går jag och lägger mig kl 20 med dom. Det tar ca 30 minuter att söva Estelle. 10 att söva Alfred. Sen somnar jag med.
Dom (och jag) sover då alltså 12 timmar. Vilket för mig är 4 timmar för mycket.
I uppgift förra veckan fick jag då att jag ska gå ner och känna in lugnet och tystnaden i stället för att lägga mig och sova.
Sover man mer än 8 timmar räknas det som backtid. Man blir inte utvilad om man sover mer, varje natt utan tröttare.
Jag har aldrig tänkt på det här tidigare. Jag har trott att jag har varit trött för att jag sover för lite, men nu i veckan har jag gjort min uppgift. Varje kväll har jag gått ner efter läggningen. Läst en bok, sett serier och bara slappat. Och jag känner mig betydligt piggare.
Man behöver få in det här lugnet och tystnaden. En chans att ladda om inför morgondagen. Jävla tur att jag började träffa Erica. Hon är så smart och håller mig på jorden.